Femte dagen och full fart framåt. I dag har jag och ”gubbarna” i gänget cyklat 3 mil på mountainbike. Det blev halva delen grusväg och halva sträckan asfalt, i ett för mig, fasligt intensivt tempo hela vägen. Det var lite jobbigt i uppförsbackarna och att cykla i motvind, då det blåser friska vindar på Rhodos. Men i nedförsbackarna kände jag mig tuff, då spann jag på för glatta livet! Kände mig bitvis som en hamster på crack. 😉

När vi (äntligen) kom i mål var jag jättekissnödig och hade ont både här och där. Jag kan inte för mitt liv förstå VARFÖR man frivilligt väljer att utsätta sig för Vätternrundan? 30 mil på cykel! För mig är det lika otänkbart att cykla Vätternrundan som att springa maraton. Så mycket vinnarskalle är jag. 😉

Pannkakorna jag åt i morse gick upp som i rök under cykelturen. Balans mellan energi in och energi ut du vet. Men tänk alla gånger som du unnar dig något gott… men utan att motionera efteråt? I min vardag sitter jag mer vid en dator än springer. Inte så konstigt med andra ord att kärlekshandtagen har blivit trogna följeslagare med åren. 😉

Nu är det nedförsbacke i dubbel bemärkelse … Bara i dag och i morgon kvar. Efter gårdagens blogg har jag blivit erbjuden tvättmedel från olika håll… Och förstå LYCKAN när jag hittade ett par extra träningsshorts i min packning. Som dessutom var 5 cm längre i benen än de insvettade SOC-shortsen. Skönt att slippa ”spöka” med mina (fortfarande) vaniljspucksvita lår mer än nödvändigt. Spöket ”Laban” och ”Labolina” kallar jag dem (låren) sedan gammalt. Jag kanske ska spöka lite på rummet för Mårten i kväll? 😉

Ha en fortsatt fin torsdag. Kika gärna in i morgon igen! //Malin

Femte dagen och full fart framåt

Hjälm såklart.

Femte dagen och full fart framåt

Vykortsvacker utsikt.