Det finns alldeles för mycket mörker i våra liv – för mycket sorg och sjukdom, destruktivitet och oroligheter i världen. Men även det faktiska brist på solljus som vi alla mer eller mindre golvas av under den här årstiden. Ovasett vilket form av dunkel vi tampas med, får mörkret aldrig vinna.

Det finns ingen värdighet alls i att ge sig ut på en bensträckare när det är mörkt ute och regnar … och klockan bara är två på eftermiddagen. Det krävs både disciplin och en portion självdistanserad humor för att inte ge efter för lockelsen att ta en kaffe och lussebulle istället.

För mig har träning inte så mycket med  fåfänga att göra, utan är en viktig del i min må bra-rutin. Och precis lika viktigt som att borsta tänderna, duscha och ta på mig rena underkläder.

Löpning är min favoritträningsform… kanske för att det är så enkelt (bara att ta på sig ett par skor och ge sig ut) och är så belönande i och med endorfinboosten efteråt… Men även för att jag har rätt bra kondis numera och att jogga en timme är inte jättemycket jobbigare än att promenera för mig. Helst springer jag utomhus i ”friska” luften, även om det regnar, och varannan dag löpning tycker jag är lagom träningsfrekvens.

Om jag inte tränar tappar jag geisten väldigt snabbt och lyftet jag får av löpningen hjälper mig att hantera vardagsstressen och livet. Nu, när det är mörkt är det extra viktigt för mig att hålla i rutinerna (aktivera mig i dagsljus) därför ruckar jag inte på dessa i första taget.

Till exempel om jag bestämt träningsdejt med en kompis som sedan hellre vill fika (för att hon haft en blöt kväll) så föreslår jag hellre att vi ses en annan gång. Hon valde att spontant ta en utekväll (”good for her”), jag väljer att konsekvent måna om min hälsa.
En rolig kväll på nattklubb kan såklart också vara hälsosamt för själen, men jag tror du förstår vad jag menar här?
Poängen är den, att börjar man anpassa sig efter omgivningen blir det lätt ingen träning alls.
Hälsan, så länge man har den, är ett val som man gör varje dag, året om och livet ut.
Man får liksom bestämma sig för vad som är viktigt långsiktigt och vara rädd om sig själv, men utan att bli fanatisk för det.

Reflextights, vadderad löpjacka med väst under (och oputsad spegel, haha). Hur klämkäckt den än må låta finns det faktiskt inga ursäkter att springa utomhus om du är rätt klädd och har bra skor på fötterna.  Jag kan naturligtvis förstå om man inte vill springa ensam som tjej i mörker… och med tanke på det funderar jag nu på att starta en springjunta för tjejer med fokus på att komma ut och ha trevligt (ej prestera på tid). Vi kommer växla mellan att utgå från antingen Råstasjön eller Hagaparken. Mejla mig om du är intresserad att hänga på!

Mörkret får aldrig vinna

Omgea-3, multivitamin, collagen, Q10 och bioidentiskt östrogen… mitt survival kit just nu.