Gårdagen började en förfrågan från Madde Vall om jag ville springa Ultimate med henne nästa lördag. Jag tror inte att Madde förstår vilken dramatisk skillnad det är mellan våra träningsnivåer? Hon är ett fysmonster som  gör muscle ups i sömnen, jag är sagotanten som med viss möda svingar benen över sängkanten. Som tur är hade jag en kvalificerad ursäkt att jag ska till Blekinge den dagen och lämna hundarna, inför träningsresan med Springtime Travel. Bara att åka på träningsresa känns just nu som ett hinderlopp för mig.

I går åkte och Shirin (som för övrigt bor på Mallis) hem till Carina i Sigtuna. Vi hade en jättemysig förmiddag; ställde i ordning Carinas uteplats, lagade mat, läste högt för varandra och feedbackade varandras texter. Carina skriver på en fiktiv biografi. Det är självupplevt men alla personer har andra namn. Jag heter Linn Hansson. I storyn beskriver Carina när jag och hon fick ett creddigt marknadsföringsuppdrag för KF fastigheter. Vi turnerade som ett livsstilsteam och gjorde events i köpcentrum. Året var 2009. ” Linn var lång och slank, med tydlig muskeldefinition” ….  Jo man tackar! Var det intrycket jag gav för 8 år sedan? Ta mig tillbaka till Linn, nu! 😉

Natten till igår sov jag inte särskilt bra. Låg vaken, speedad och helt överkreativ. Paketerade sagan om Viggo och Vegoland under natten, som jag sedan skrev ihop på morgonen. På lite drygt en timme. Kände mig som ett ras när vi körde ut till Carina. Baksidan med att vara som jag är. Men när vi höll på där och friskuspysslade med Carinas uteplats kände jag hur livet strömmade tillbaka i kroppen. I ett svagt ögonblick bestämde jag mig för att sticka ut och jogga när jag kom hem. ( Trots att jag bara sovit kanske tre timmar under natten?)

Men kvällen hade helt andra planer för mig. När jag är trött blir jag ofokuserad och stressad över att inte uppleva kontroll. Blir lite hyper sådär och känner att jag ”måste göra rätt för mig”.  ( Stirrig och hyper är ingen bra kombo) Drog på mig min osynliga Superfrugan-dräkt och gick loss i tvättstugan som jag skulle kasta soporna och promenera iväg för att  hämta ett paket till Mårten. Det straffar sig att leka fröken duktig. När jag kommer tillbaka igen upptäcker jag (såklart) att tvättstugenycklarna är puts väck. Jag promenerar hela vägen tillbaka till Friends igen för att se om jag tappat dem på vägen? Hundarna blev superglada som fick dubbla kvällspromenader. Gör en ”shout ut” (mejlar ut) till grannarna om att nycklarna är borta. Det visar sig tillsist att det är en välvillig granne i porten brevid som tagit hand om dem. Grannsamverkan när den är som bäst. Lär man inte känna sina grannar på annat sätt gör man det genom att vara ett klantarsel. Slutet gott, allting gott 😉

Self to note: Nästa gång du inte sovit … Sätt på dig tvångströja!

Piggare i dag 😉  dag ska jag äta lunch med brorsan, och jag och Katriina trycka/skriva ut våra tavlor. Så kul!  Over and out, hoppas du får en magisk dag!

Superfrugan i tvångströja?

Trött men tapper sagotant 😉

Superfrugan i tvångströja?

”Kaka söker maka.” Så här glad blev Shirin när hon hittade sin kvast!

Superfrugan i tvångströja?

Tantsnuskförfattaren Carina 😉

Superfrugan i tvångströja?

Piff och Puff <3

Superfrugan i tvångströja?

Är det friskt att vara 42. Snart 43. Och känns sig ”duktig” över att ha ställt i ordning ett par utemöbler? (Kände lätt prestationsångest inför uppgiften )

Superfrugan i tvångströja?

So far so good! Myset innan eftermiddagsdramatiken …