”Yeay! Jag är tillbaka i matchen efter en vecka på fel sida om rinken. Kickade igång den här måndagen med två ”lavetter” (läs två hårdkokta ägg) och en sväng på gymmet. Att inte träna för mig, är kanske som för någon annan att äta kaviarmacka till frukost … och gå till jobbet utan att borsta tänderna. Det blir inte bra. Punkt. Utan att varken behöva utveckla vidare eller lägga så mycket mer värdering i det än så.

Jetlaggeddon tog över min kropp efter Los Angeles … Blir paranoid av att inte sova, och efter flera oroliga nätter i rad fick jag en karta insomningstabletter av mamma. Vilket medförde att jag gick omkring som i en ”Leila K- bubbla” hela förra veckan … Lagade min egen mat förvisso (snattade inte, no worries) men min ”live fast, die young-personlighet” fick lite väl stort utrymme om jag säger så … Bortsett från hundpromenader/lätt jogg i fräsiga träningskläder och ”kulinariska matlådor” fick jag inte så många hälsopoäng. Det närmsta jag var ”träning”, var när jag sprang intervaller mellan kulturhuset och bussen i Västerås. 

”M” berättade att hon råkat ut för hallucinationer av att ta halva Stilnoct (som dessutom bekräftats av hennes läkare, hur konstigt det än låter) därför tog jag hela. ”Don´t do it”.  Kände mig helt avtrubbad… Språket flöt inte. Det tog mig nästan en halv dag att bara komma igång … att jobba och fixa det vardagliga. Att träna ett hårt gympass hade inte varit tänkbart. Inte för att jag brukar träna sådär jättehårt annars heller. Men jag rör på mig alltid lite grann varje dag. Och det är det som är viktigt. Inte hur hårt, hur snabbt eller hur långt. Konsekvens och att få arslet upp ur soffan (eller kontorsstolen) är det som räknas.

Håll utkik här i eftermiddag, då får du mitt recept på fajitas som jag experimenterade fram igår . Två blogginlägg på en dag? High five på den?!

Tillbaka i matchen

Bildbevis på att den här morgontrötta tantalantan kravlade sig upp ur sängen i morse och tog sig till Balance …