Bilden är lånad från Buzzfeed.com

”Stiger upp. Jättejättetrött. Bakistrött. Tar sista raden choklad av chokladkakan jag köpte för ett par dagar sedan. Går ut med hundarna. Hasar mig fram i mina inpruttade rasta hunden-mysbyxor som var röda en gång. Solen sticker i ögonen. Jag svettas ymmigt. Som en gris. PMS-helvete! Jag har ont i brösten och i äggstockarna på ett sätt jag inte brukar ha. Verkar som att kroppen förbereder sig för något riktigt stort den här gången? Kommer hem. Ger hundarna mat. Sätter på kaffe. Känns som jag ska explodera. Känner mig stressad. Frustrerad. Arg. Över allt. Och samtidigt ingenting. Samarbeten. Bokföring. Nya projektet. Skriva artiklar. Försöker prestera en blogg. Språket flyter inte. Känner mig  ful, tjock och fel. Ingenting är som det ska. Livet suger. Sämsta sommaren någonsin.”

Hormoner alltså … Hur är det möjligt att man ena veckan känna sig taggad, snygg  och (nästan) i form och anmäler sig till snabbaste gruppen på Tjejmilen … för att nästa känna sig heeelt tvärtom och undra om man hade dödslängtan när man tryckte på den där anmälningsknappen? Med ens är det som att all energi har runnit ur mig. Jag vill ingenting och orkar ingenting. Orkar inte ta mig till kontoret och ”ta nya tag”, behöva kallprata med solfräscha semesteråtervändare om hur härlig den här sommaren har varit. (Den enda brännan jag har är fejk) ”Håll truten!” Vill jag skrika i luren åt den ytligt bekanta som börjar babbla hysteriskt om hennes kärleksliv. Jag vill inte lyssna, har inget tålamod … Vill bara dra ett täcke över mig och checka ut från den här veckan.

Oklart om den här ångesten bara är PMS … eller om den delvis är självförhållad? Det faktum att jag tryckt i mig en massa choklad (en av livets byggstenar) och plötsligt bestämde mig för att jag fick dricka vin (”livets vatten”) igen ”vid utvalda tillfällen” … och valde att göra det vid flera utvalda tillfällen på raken (och bestämde mig för att sluta igen) ? Eller är det så enkelt att jag inte tränat på en vecka? Hade bestämt mig för att hälsoboosta mig själv och gå ner 10 kg under sommaren. Nu är det bara 15 kvar. 😉 

När jag skämtar med en ultravältränad tjejkompis om att jag tänker ”face swapa” henne, att hon får vara min ”body double” på pressbilderna i höst. Och hon skojar tillbaka att ”det vore en ära”. Det måste ju betyda att hon, innerst inne, håller med om att jag är ”tjock och otränad”? Fullt logiskt på alla sätt och vis. 😉

Eller är jag helt enkelt trött på för att den här sommaren (nästan) enbart handlat om Mårtens nya YouTube-satsning, jobb och bonusbarn? Och att vi inte en endaste gång, har gjort en endaste liten trevlig social grej, tillsammans med vänner? Och inte vid ett tillfälle har jag haft på mig bikini. Inte för att jag gillar att bada så värst mycket … ”Gå du med Isam. Det kan vara bra för dig” Sa jag till Mårten när han sa att han osat på Rockbjörnen i kväll. Jag vill ändå inte gå, ska ha hunddejt med Tindra i kväll. Eller. ”Skit du i mig!!! ”Gå du. Krama mig. Gå du. Krama mig. Gå … ” Hur ska en man någonsin kunna förstå? 😉 

lyssnar på Miriam Bryants sommarprogram och konstaterar att vi inte är helt olika … Hur vi känner oss ibland. Den inre ensamheten. Stressen. Obeslutsamheten. Bara att det är mycket mer creddigt att vara som vi, när man är som hon. Blott 26 år, geni och superstjärna. Lyssnade på Sven ”Werner och Werner” Melanders livshistoria direkt efter Miriams. Hur han under 90-talet höll på att supa ihjäl sig och konstaterar, ännu en gång, att de flesta intressanta människors väg är kantade av rätt många utmaningar. För den sakens skull påstår jag inte att jag är mer intressant än någon annan.

Äh, nu får jag sluta, hur melodramatisk får man bli?  Det är inte synd om mig. Allt sitter i huvudet, eller hur. Idag går säkert ”proppen” ur mig… och jag vaknar i morgon som en kalibrerad som en ny människa. Harmonisk med ett stort leende på läpparna och jag kommer läsa den här bloggen och skaka på huvudet. ”Vad är det? Du ser ut som sju svåra år!” sa Mårten igår när han kom hem. ”Älsk, har världen gått under?”

”Nej, världen har inte gått under, jag har ”bara” lite PMS ”.. 😉

 

Världen har inte gått under, jag har bara lite PMS.