Tidigt i morse när jag betalade för mitt nybakade och fortfarande ugnsvarma bröd i matbutiken (undertiden jag funderade på huruvida det innehöll tillräckligt mycket fibrer eller inte. Det vill säga om brödet i fråga var ”hälsosamt nog för min matfilosofi”) fick närvaron av kunden bakom mig att komma på andra tankar. En krum och skinntorr äldre herre, som köpte två sexpack öl och två paket cigg till “frukost” . Han darrade på handen när han räknade upp kontanterna, tackade artigt för växeln och hasade sig mödosamt ut ur butiken.

Med ens kändes mina funderingar både fåfänga och inskränkta. Herregud, det var ett helt VANLIGT BRÖD jag stod och dissekerade i tanken – inte “knark”. Eller en chipspåse.
Jag menar, hur pass”ohälsosamt” kan ett bröd möjligen bli?!

”Vi och dem”

Ibland behöver vi påminna oss om den välfärdsbubbla vi själva själva lever… Vi som har råd att ha dubbla boenden, ha bil och åka på semestrar. Flera varje år. Låta våra barn sporta och till dem köpa dyr utrustning . Vi som har förmånen att välja våra livsmedel och köpa det bästa för hälsan. Fiberrikt, ekologiskt och närproducerat. Dyra växtbaserade mejerivaror och lyxiga importerade teer och fröer. Och ovan på det yoga och köpa gymkort. Självutveckla oss. Tänka på figuren och hålla oss i form. Lägga pengar på märkeskläder och dyra skönhetsbehandlingar. Med mera, med mera. Listan kan göras lång!

och så finns det ”dem” …

Människor som hamnar utanför samhället. Som till exempel den här mannen bakom mig i kassakön i morse. Han med sin alkoholandedräkt och darrande händer. Klockan 08:00 på morgonen. En helt vanlig onsdagmorgon. I Sverige.

Kanske kan man tycker att vuxna människor som hamnar på glid får ”skylla sig själva”? Med tanke på ett sociala skyddsnät som vi erbjuder i Sverige. Men faktum är att många gånger påbörjas utanförskapet redan i grundskoleåldern – beroende på härkomst och vilken typ av skola du blir tilldelad – en bra ( i ett finare område) eller en dålig ( i ytterförorten). Det där har med politik och ekonomi att göra.

Igår lyssnade jag på sommarpratet med journalisten Emma Leijsne, en av landets mest profilerade skol- och utbildningsreportar, som berättade om den tysta utbildningsrevoulitionen som gjort kvinnor till vår tids vinnare – och varför pojkar blir förlorare redan i skolbänken. Hon berättade om klassindelningen som börjar redan i skolåldern. Om hur avgörande det är med tillgång till svenska språket och hur många (mestadels invandrarpojkar) som inte klarar grundskolan och som påföljd av det inte får gå gymnasiet.

Taget ordagrant från SVR: “Emma Eijsner beskriver hur faktorer som könsroller, social bakgrund och härkomst påverkar livsmöjligheter. Män med låg utbildning blir i hög grad bortvalda i arbetslivet, och som partners: Lågutbildade män är i mycket lägre utsträckning pappor än högutbildade män, medan samma tendens inte syns bland kvinnor på samma sätt.

Många av vår tids brännande politiska frågor – gängkrimilanitet, otrygghet, psykisk ohälsa, utanförskap, extremism å växande antidemokratiska krafter – har en stark koppling till att misslyckas i skolan”, konstaterar Emma men ser ingen politisk vilja att på allvar försöka vända utvecklingen.

Lyssna gärna på poddavsnittet. Det var verkligen både oerhört intressant, upplysnade och gav många tankeställare!