Ibland får jag frågan om ett kort träningspass är ”bortkastad tid”… Mitt svar är NEJ. All aktivitet i är bra – vi har allt att tjäna på att hålla igång flåset och styrkan. För mig handlar en hälsosam livsstil om att ha kontinuitet i träningen, inte om en “asketisk livsstil”. Så, även om det snart är shortsväder och man vill ha (starka) bruna ben som i Idas sommarvisa, är framgångsreceptet att hålla igång träningen året om.

Att ta sig tid för träning är att ta sig tid för sig själv. Ett sätt att visa kroppen omtanke och vördnad – ja, den enda kropp man har att leva i. Så resonerar jag. Att gång på gång sätta sig över impulsen att ställa in är en bra vardagsträning att övervinna generella hinder. För varje gång man vinner över den inre latmasken (som bor i oss alla) så blir det lite lättare. Sakta men säkert anpassar sig hjärnan till en ny vana (som från början bygger på ren och skär dicsiplin) och till sist slutar hjärnan ifrågasätta valet. Eller valen när det kommer till en övergripande livsstilsförändring.

Just nu tränar jag korta pass innan jobbet. Tillhör tyvärr inte ”morgonpigga-klubben” som joddlar för att stiga upp med tuppen för att trängas med andra motionärer i gymmet innan kontorstid. Tyvärr har jag insett att det är den enda tiden jag får till träningen på just nu. Efteråt är man ju tack o lov alltid piggare. Och visst känner man sig lite “fitnessfräsig” när man väl får lägga upp den där träningsselfien på story. Bara det kan ju vara motivation nog… Åtminstone med tanke på hur många som “mobiltränar” på gymmet, det vill säga scrollar på skärmen istället för att fokusera på träningen.

Hur gör ni andra för att komma upp på morgonen… går ni till sängs ”sju”?

När jag kommer hem runt den tiden på kvällen blir jag deppig om jag upplever att det inte finns något kvar av kvällen. Så min svaga punkt är att jag alltid släcker lampan lite för sent. Så det är himla skönt att det är ljust numera på mornarna när man stiger upp så man slipper känna sig som en zombie när man slänger (läs: föser) benen över sängkanten. Det är ju det där med att komma upp och iväg. I morgon kör vi igen.

Fick frågan i kväll om jag kör en kolhydratsfri diet. Svar nej, det gör jag inte. Däremot skär jag ner på energi på varadagskvällarna eftersom jag gör av med mindre energi innan läggdags. Men jag är noga med att aldrig lägga mig hungrig, på kurrande mage sover man inte särskilt bra. Det där är rätt logiskt tycker jag.