Ärlighet eller ingenting alls, det är mitt nya bloggmotto! Min blogg är inte ett “halleluja-momet” hela tiden. Skjut mig? Men jag är inte “gullig och glad” 24/7 – 365 dagar om året. Men jag är snäll. Jag är en bra vän. Du kan ALLTID lita på mig. Jag är på riktigt. På den här bloggen kommer du få hänga med mig i både lycka och skitgång. Varför denna manifestation? Jo, för att det behövs!

Ingens liv är sådär “insta-perfekt”, som det ser ut att vara på sociala medier.  Jag tycker det förljugna är så himla platt och oinspirerande. Kom igen! Vilken vuxen intelligent människa går på det där??? Fast det är klart, ibland när jag läser kommentarer på nätet, förstår jag varför det finns sockiplats och skor med kardborreband för vuxna. 😉 I mina (och Magdalena Graafs) ögon är perfektionsbloggarna minst lika farliga som provokationsbloggarna. Ju mer perfekt och lycklig någon framställer sig för att vara på sociala medier, desto mer misstänksam blir jag … Tror den människotypen bär omkring på tickande bomb av sanningar, som bara väntar på att få explodera. Jag kan förstås ha fel, men det är min hobbyteori. Jag står för det 😉 

I lycka och skitgång

Sockiplats – för ett fastare grepp i livet! (Vissa tror på Gud … andra på CrossFit … Och fler än du tror förlitar sig på sockiplats)

Även om jag gillar många av mina “bloggkollegor” som personer, är det bara tre bloggar jag följer  dagligen. Jag motiveras av livserfarna och skrivkunniga människor med humor och självdistans. Personer som vågar dela med sig av  en nyanserad bild – hur livet är på riktigt. Personer som vågar posta en “fulbild” på sig själv när hen har en riktig skitdag. En person som har självkänsla nog att bjuda på sig själv och dela med sig av både mot- och medgång, sviktande självkänsla, oro och åldersnoja (ja, vem fan vill bli gammal, slapp och “ful”???) Bloggare som låter dig förstå att det inte behöver vara så jävla framgångsrikt och jättelyckligt hela jävla tiden. Det är okej ändå. Och hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete. 😉

Första april är det ettårsjubileum på en personlig tragedi som drabbade familjen förra året. Denna livskris har hämmat mig jättemycket i mitt bloggande (och inte bara i bloggandet) Jag hade gärna ventilerat detta med mina läsare, men med hänsyn till Mårtens känslor har jag varit tvungen att lägga locket på.

Även om träning är nyckeln till så himla mycket, kändes det plötsligt ytligt med “mellistips” och “träningscirklar”, när jag satt här hemma i köket och  processade något så mycket djupare och större. Det var en av handledningarna till varför jag slutade blogga på ToppHälsa som “PT–Malin”. Och vilken nykter människa döper sin blogg till “vardagspepp?” Hade det inte bara räckt med “Malin”? Ville bara kräkas på hela vardagspepps- grejen. Jag som befann mig i djup sorg förväntades motivera andra. Det gick ett tag, men jag fick inte ihop det i skallen till slut. Vilket ledde till att jag tappade lusten för hela grejen – bloggen, träningen … och mig själv. Kände mig så fruktansvärt olycklig – kvävd, kraftlös och tom. 

Så här ett år senare,  med lite distans och (föga) ny energi, har jag bestämt mig för en “omstart”. Från och med NU kommer jag alltid vara hundra procent ärlig på bloggen. Det jag av olika anledningar inte kan vara ärlig med, kommer jag heller inte att ens snudda vid. Halvsanningar är bara kontraproduktivt. Totalt ointressant faktiskt.  Ärlighet eller ingenting alls alltså … Det kan bli kul 😉 “Namaste!” 

I lycka och skitgång

Jag är inte gullig och glad hela 247- 365 dagar om året – men jag är snäll. Du kan lita på mig. Jag är “på riktigt”. Ärlighet varar längst?

 

Tre roliga “vuxenbloggar” att följa:

Sån e´jag – mammabloggaren Malin Birgersson skriver under pseudonymen Meekatt. Hon bloggar kompromisslöst och ärligt utifrån en “vanlig” småstadsmammas perspektiv. Bjuder på humoristiska livsåskådningar, psykbryt, välgång och sorg, misslyckade köksuppvisningar och delar med sig ab självironi, “tjockisnoja”och träning. En blandad kompott, precis som livet är för oss medelålders kvinnor.

Fredrik Backman 

En jävla språkkonstnär är vad han här! Den där Fredrik. Gillar hur han får de mest triviala vardagshändelserna att förvandlas till “tivoli”

Magdalena Graaf 

Må hända att det kan bli lite “awkward” när vi ses på nästa stela kändisfest? “Drottningen av ironi!” Diggar dig skarpt Maggan. Vill bli BFF med dig nuuu!!! 😉 PS: Jag är en grym kompis, du kan få referenser 😉 DS.