Just nu har jag en återkommande ”grej” att jag gör en gipsfigur som ett helgprojekt.  Skulptur och målning som hantverk (och koppla ner det digitala) är bra mindfulness för mig… Många fåglar har det blivit på sistone konstaterade jag i dag. Och lika många hemmahelger i ensamskap. Så nu kallar jag mina gipsfåglar för ”terapifåglar”. Varför jag fastnat för just fåglar vet jag inte… troligtvis för att de är så färgglada.

Terapifåglar

Treapifåglar…

 

Utöver fågelskapandet har den här helgen bestått av träning och garderobrensning… eller förrådsrensning är mer sanningsenligt. Då jag har mer kläder än vad jag får plats med i garderoberna hyr jag ett förråd. Faktiskt är det helt SINNESSJUKT att jag lägger ut tusen kronor varje månad på ett förråd för att jag har för mycket kläder. Tolv tusen om året, vansinnigt! Tänk vad jag hade kunnat gjort istället för de pengarna … Köpa en ny cykel är en sak jag kan komma på att jag hade behövt. Istället för att hyra ett förråd.

Visst finns det en del tavlor och lite annat i det där förrådet men mest kläder, skor och väskor. Därför försöker jag sälja av så mycket jag kan med målsättningen att kunna säga upp det där förrådet inom kort. På söndagarna, som i dag, och när vädret tillåter brukar jag fota outfits (läs:”katalogbilder”) med självutlösare som jag lägger upp och säljer på Tradera. En del säljer jag med Sellpy och lämnar på Arkivet second hand. Jag har även ett instagramkonto som heter @malins_secondhand .

Det bästa vore ju om jag helt kunde låta bli att köpa nya saker – även om jag ursäktar mig med att jag mest köper second hand… “shoppar hållbart”. Även om vi vet att en hållbar garderob är när du äger precis så många plagg som du använder. Så bara för att du köper i andra hand så betyder inte det att du är en hållbar konsument.

Åtminstone kan jag kalla min garderob för ”självförsörjande”. Alltid något. Men för att den där målsättningen (att bli av med förrådet och tusen kronor extra varje månad) ska vara realistisk, skulle jag både behöva sätta ett köpstopp året ut för mig själv… Och ställa ut mina konstverk i höst. Bara det att just nu har jag ingen energi över till att även planera ett vernissage på toppen av allt annat som pågår i livet just nu. Ibland önskar jag verkligen att min pappa hade hetat Billgren i efternamn. På släktnamnet Eriksson kommer man inte så långt inom konstens värld. Inom teknikvärlden kan det möjligtvis vara ett plus att heta Eriksson.

För ett tag sedan mejlade jag Ernst och frågade om han kunde tänka sig att bli min mentor… Naturligtvis fick jag inget svar. Han kanske är en för stor konstnärspersonlighet för att läsa mejl. Att läsa mejl för Ernst är kanske som Excel för mig, vad vet jag. Det närmaste jag hittills har kommit Ernst är att jag bekantat mig med hans son Sigge som jag träffat i receptionen på A House. Vi har till och med pratat om konstteknik. Gör det mig till en “stalker” nu?

Dagens modefynd. Shoppa handplockade secondhand-kläder på mitt Tradera.