Att kånka på en canvasduk som är större än dig själv mellan Saltsjö-Boo och Haninge är ingen smidig sak. Men vem utöver en viss betallösning har sagt att livet ska vara smidigt. Ingen. Vad jag vet.

Däremot var leveransen av canvasduken en upplevelse jag sent kommer glömma. Min ”game plan” var att ta pendeltåget till Handen för att därefter ta en Uber till Haninge Glas & Ram. Men när jag ändå tagit mig enda dit ut verkade det fåfängt att åka taxi 3 minuter istället för att svettas 8. För vad är 8 svettiga minuter av en människas liv? I det stora hela. Vardagsträningen ska man välkomna, den behöver vi alla ha mer av.

Mad Art: Vad är 8 svettiga minuter av en manniskas liv?

Vill man nåt så behöver man kämpa för det. Kånkar ut duken till Haninge från Lännersta.

Vad jag inte räknat med att Tony som äger Haninge Glas & Ram är en servicekille av rang. Denna underbara människa som hört min bön kom och mötte mig till fots och tog över ”stafettpinnen”. Starka Tony bar canvasduken och jag bar Tonys tomma läskburk. Det är vad jag kallar en jämnt fördelad arbetsbelastning, haha.

Mad Art: Vad är 8 svettiga minuter av en manniskas liv?

Tony visar sig vara en klippa.

Vi delar inte bara intresset för konst utan även många livsåskådningar.

I går anlände duken i ram och jag kan börja skapa. Det jag ska börja med är att tejpa in hela ramen för att skydda den mot färg. Grunden ska målas blå. Färgen blandar jag med en slags texturpasta som “vi konstnärer” använder för att förvandla akrylfärg till känslan av olja. Upplevelsen av olja som material är aningens mer exklusiv än akryl. Det tror jag alla kan hålla med om.

Efter jag grundat botten ska jag limma på guldspån, tejpa mönster och spraya svarta kontraster i botten för djup och dynamik. Skissa upp detaljerna med svart färg coh börja bygga ananansen med lättviktslera … Det är planen.

Vad är 8 svettiga minuter av ett manniskoliv?

Tavlan är grundad. Många hade nog ansett att den är klar så här… Men äventyret har bara börjat!